Det finns en del av mitt liv som är så privat och kärt att jag sällan skrivit ett ord om det: Mitt kärleksliv.

I 8 månader har jag drömt om, längtat efter, väntat och hoppats på att min kärlek ska bli redo. Men till slut tog mitt tålamod slut och hoppet dog så jag gav upp.

Det tog ett bra tag innan jag insåg vem min kärlek är. Han är min mr Big!

Fullständigt underbar men känslomässigt oåtkomlig och vägrar släppa in mig i sitt liv på ett riktigt sätt.
Han säger att han älskar mig men att han inte vågar . Han har allt jag någonsin letat efter hos en man och det finns inget negativt att säga. Jag älskar honom och det gör ont att släppa någon man har såna känslor för men jag har inget val...

Därför har jag tagit en paus från omvärlden i några veckor för att ladda mina känslomässiga batterier och plåstra om mitt hjärta.

Det finns så otroligt mycket att göra som singel för att njuta av livet utan att krångla till det med män. Därför har jag även bestämt mig för att ta ett sabbatsår från män och satsa på mig själv.