Vill ni köpa lite blåbär?! *Joooo den repliken gör jag mig aldrig av med. Funkar ju utmärkt på krogen också eftersom ingen vill köpa blåbär!* ;-D Va gulliga ni är som hoppas att jag uppdaterar bloggen varje dag och går in för att läsa. Men ni förstår att ibland måste jag helt enkelt ägna mig åt att beundra min egen spegelbild. Jag är ju ändå ordförande i min fanclub!  Men för Jessicas skull så bestämde jag mig för att göra en liten blogg idag också. Nu har jag äntligen gjort blondering nr 3!! Och bilder har jag varit vänlig nog att knäppa eftersom ni inte kan leva utan mitt gulavitoranga hår. ;-)

Hm... Jag blir aldrig glad när jag saknar olika saker. Speciellt inte filmer! Det är underligt det där med flytt och när någon annan packar ens grejer. På nått underligt sätt lyckas det alltid försvinna saker. Jag antar att det är samma mysterium som med sockar: Filmälskande älvor som vill jävlas och låta folk frysa om fötterna.. :-P

Men det finns en lösning på alla sånna problem: Det kallas pengar och rea! Wohooo, sug på den ni sockfilmtjuvar med vingar! :-)

Oh dear.. Jag ser helt galen ut.. Jag lovar! Haha, mitt hår skämtar med mig och jag skrattar inte lika mycket som om det hade varit en rolig film jag såg på. ;-P

Usch.. Igår hade jag en sån där downdag full av mörka tankar, mental smärta och ilska. Sånna dagar stänger jag in mig och orkar inte prata med någon eller svamla i bloggen. Min smärta är för privat och mina minnen för privata. Men dom flesta blir bara obekväma när jag nämner det som hänt. Så jag behåller det alltid för mig själv och svarar att jag mår okej. Stora delar av dagen mår jag just okej men det betyder inte att smärtan inte finns där.. Att mardrömmarna inte dyker upp vissa nätter och håller mig vaken. Att jag drabbas av fullständig panik och vill skrika när en främling tittar på mig.

När jag säger att jag mår "faktiskt bra" och "okej". Så kan ni inte tro att jag mår som ni mår när det är okej eller bra. Jag jämför med dom fullständiga svarta och dödliga tankarna och den smärtan jag befann mig i i vintras.. Min terapeut har förklarat för mig att ingen kommer någonsin kunna förstå eller kunna förstå mig, som själv inte varit med om det. Det kändes "skönt" att höra och det kunde jag acceptera. Tröttsamt är när människor försöker låssas som att dom förstår. Jag hoppas att dom aldrig någonsin kommer att kunna förstå. I samma sekund någon gör det har dom drabbats av samma helvete som mig.

Främlingar skrämmer mig och rädslan lamslår mig stundvis.. Tur att jag kan luta mig mot min yrkesroll och dölja det.. Det borde finnas linser som även kan dölja min blick..

Varför måste alla mina sjukt snygga kompisar vara vänner med andra omänskligt snygga människor. Det är orättvist mot mig och ger mig prestationsångest. Är det ingen som tänker på hur jag känner inför sånt?!

Och det är förövrigt sant. Mina snygga vänner umgås med andra snygga människor. Men snart har jag snyggt hår iaf!

Buhu! Mitt hår är ingen vacker syn.. I dom ljusa slingorna är det fullt av bruna fläckar så jag har randigt hår med prickar. Gissa om det är fult! Så nu återstår avfärgning, färga en ny färg och nästa vecka slinga det på nytt. Fy va drygt!

Idag fyller min prinsessa 20 år!!!! Woho, grattis till min älskade lilla gravida pussunge! Snart är det dags för kalas. Det betyder att Maria får äta muffins!!! ;-)

Men shit så underbar den var... Den slog alla mina förväntningar och Samantha var lika grym som alltid. 2:an är ju till och med bättre än 1:an! Nu kommer jag otåligt vänta på 3:an för en sån blir det var så säkra. Fler än en gång var jag nära tårarna. Men nästa gång hoppas jag vi får se mer av Stanford och Anthony. :-)

Nu har jag lärt mig att min naturliga hårfärg heter inte askblont utan det heter blondette. Que? Varför måste dom byta namn på en hårfärg så det låter mer glamouröst och passande på kändisar? Nåja då kan jag ju gå omkring och säga: Jag är född blondette. Låter ju riktigt snyggt om inte annat. Korkat ord men snyggt. ;-)
Btw så yrar jag om hårfärg för att jag ska färga om mitt hår till hösten. Ljusblond är inte min grej. Känner mig som en barbiedocka, uuuuuuusch! Känner inte igen mig själv när jag tittar mig i spegeln och en ultrablondin tittar tillbaka. Känns inget vidare när man inte känner sig som själv.

Jag är läskigt fascinerad av Carrie´s lägenhet i Satc (Sex and the city). Inte hur den ser ut eftersom vi inte riktigt delar inredningssmak.. (På den punkten älskar jag Charlotte´s inredning.) Utan det är själva planeringen av den. Vardagsrum och sovrum i ett rum samtidigt som det är avdelat så det blir två rum.  :-)

Felix min älskade lilla skruttgubbe. <3

Idag är ingen vanlig dag för idag är det min svågers födelsedag! Så nu rullar jag fram efter att ha ätit min systers ubergoda mockarutsmuffins. Uuuh min mage bråkar men mina smaklökar jublade så det var det värt! ;-)

Jag tycker det är jätte kul med kort hår men jag saknar mitt långa hår så sjukt mycket. Typsikt att en enda permanent på 15 år förstörde mitt hår och jag var tvungen att kapa av allt...

Haha, kom och tänka på en rolig händelse i torsdags när Amanda och Goldbag var här. Jag tränar ju i mina Hello Kitty pyjamas shorts och slänger dom ofta över datastolsryggen:
- Kolla va stora trosor! usch va äckligt! Utbrister Amanda och fnittrar högt medans hon visar dom åt sin "kusin".
- Mäh! Det är mina shorts och inte trosor! Svarar jag och garvar högt.
Tog fram ett par av mina riktiga trosor och jämförde dom med shortsen. Gissa om fröken Amanda såg rolig ut då, hahahaha. Ett liv utan barn är bullshit därför älskar jag att vara moster. Och en dag kanske det blir min tur också att få en liten kotte.  :-)

Idag skickades mitt namnhalsband så om några dagar har jag det äntligen! Jag har tjatat om ett sånt sen jag såg det första gången i Satc. Det blir ganska många år nu och alla är säkert ganska trötta på mitt tjat. ;-)
Var så besviken för 6-7 år sen när ingen affär hade dom. Jag var till och med till olika guldsmeder för att höra vad dom ville ha för att tillverka ett. Men som bekant är ju inte guldsmeder så himla billiga, så jag gick besviket min väg.

När jag flyttade till Stockholm dök dom upp i olika skyltfönster på söder och jag jublade. Tröttsamt nog köpte jag det aldrig. Men nu har jag äntligen gjort det! Skam den som ger sig. ;-)